Vi vill introducera en ny typ av vindgenerator som är intressant alternativ till de vanliga. Den är säkert, varken stor eller mycket dyr, kan placeras nära energikonsument.  I konstruktionen används enkla och välbekanta mekanismer som segel, hävstång osv. Konstruktionen fungerar mellan plus 60 och minus 60 grader.Vindgenerator kan fungera vid olika vindhastighet och vindriktningar men det bästa resultat får man om vinden är växlande, frisk till hård. Den ska också fungera bra med vind som kommer från hav eller öppna landskap och går genom skogs-, bergs- eller byggnadsområde. Den typ av vinden förekommer på 85 % av jordens yta och mest vanligt på dem platsar där man kan använda vindgenerator.

Vindgenerator kan börja producera elström när vild är mycket svag, ca 1m/s. Den högsta vindhastighet kan bli varierande. Vindgenerator kan fortsätta producera elström även om vinden är mycket hård(storm eller orkan).

Konstruktionen tar en minimal plats, ca 0,1m² per 1kw producerad energi. Tack vore det vindgenerator kan placeras,  i princip, överallt: på taket, i trädgård, på gården osv.

Vindgeneratorn vållar inte störande vibrationer eller andra irriterande oljud.

Dessutom, det kan monteras solceller på vissa delar av vindgenerator och tack vore det  få man ett energitillskott.

Konstruktionen (bild 1) består av en 1-stång(i snitt), 2-gångjärn, 3-mast, 4- horisontala stångar , 5- ”segel”.  Den kan ha olika former och storlekar som anpassar till att göra maximalt motstånd mot vind. Horisontala stångar  4 förbindas med 7 som kan vara i form av fjäder eller liknande. De håller mast  3 med hjälp av  nr 4 och  nr 8 i en vertikal position när finns inte någon vind och gör att mast går tillbaka när vind försvinner. Mening att använda ”segel” är att mast får svängande rörelse.  nr4 kopplad med pumpar  -9, som har inträdande och släppande ventiler (klaffar).  Begränsare 10 reglerar pumpar och kopplas till grunden 11(t.ex. jords yta ). Det måste vara minst tre begränsare för att konstruktion blir stadig , på bilden finns bra två. Konstruktionen har ledning12  och ledning13  som fyllas med gas eller vätska.  Ledning 12 kopplas med inträdande ventiler och ledning13 kopplas med släppande ventiler. De, i sin tur, kopplas med mekanism nr 14, som konverterar kinetisk energi i mekanisk roterande rörelse.  Mekanism 14 kan ha olika utseende. Om vi har t.ex.  ett vätska i ledningar  , mekanism kan bestå av reglerings ventiler, hydraulisk ackumulator och motor osv .   Motorn kopplas till elströmgenerator 15.

Konstruktionen fungerar så här. Vinden 6 trycker på ”segel” 5 och mast 3 tillsammans med 4  börjar röra på sig, betvingar samtidigt  motstånd  mot 7 . De rörelse gör att pumpar 9 ändrar sin volym och tack vore det vätska i 12 och 13 rör på sig   och laddar ackumulator i mekanism 14. När vinden 6 slutar blåsa på ”segel” 5, mast 3 går i sin inledande(begynnelse-) position  men i motsatt riktning och pumpar 9 ändrar sin volym igen. Tack vore tryck som bildas i mekanism 14 , vätska börjar påverka motor så att den sätter sig i rotation.  Motorn sitter på en elgenerators axel 15. Den böjar producera elström. Elström produceras hela tiden medan axel  roterar tills trycket går ner.  Sedan allt börjar från början.

Man kan använda lite annorlunda konstruktion där finns vind som har mer eller mindre konstant karakter.  Man har två segel istället av en: en passiv och en aktiv. Passiv segel är den som används i konstruktion på bild 1. Sådan segel ger  bara maximalt  motstånd mot vind.  Aktiv kan beskrivas som segel  - vindmotor.

Konstruktionen  visas på bild 2. Mast 3 , som i den fall måste vara tomt inuti, har  passiv segel A och aktiv segel-vindmotor B. Det kan vara vilken typ av  vindmotorn som helst.  T.ex.  vi kan använda  vindmotor som har vertikal  rotations axel.  Sådana vindmotorer brukar snurra med hastighet mindre än vindhastighet men tack vore sin konstruktion  de kan fungera  med olika vindriktning.  För att göra konstruktion mer effektiv, använder man en mekanism som koncentrerar luft flöde. Den visas i snitt C-C(bild 3 ).

Inuti den mekanismen 16  med vertikala vägledning  blad  17 finns en vertikal valv som har  vindhjul 18  som i sin tur,  består av några blad 19. Blad 17  är monterad så att vind 6 går bara till de delar av blad som skapar rotation. Vertikal valv 18 roterar inuti mast 3 med hjälp av vind. I anslutningen till valv 18 , finns hydropump 20 som kopplat till ledningar 12 och 13. Der betyder att vätska i ledning 12 ska ha tryck  både  från pump 9 och pump 20.  Sådan konstruktion ska  ha  mer kapacitet  i jämförelse med första konstruktionen.

Modern teknik tillåter konstruera sådan mekanism 14 som ger effekt med 70-80%, om man räknar alla förluster i ledningar osv., vindgenerators effekt kan vara ca 35%.

 Mast 3och horisontala stångar 4  bildar tillsammans en hävstång och summa F1 och F2 (bild 4) bli mycket  mer än F från vind. Det beror också på att hur långa I och L och hur mycket skillnad mellan de(K) Om, t-ex. L är 15m och I är 3m,  K blir 5 och det betyder att summa F1 och F2  blir 5 gånger mer än F.

Top